Amani Lolo berättar om sin exilupplevelse på arabiska i ett svenskt bibliotek

Nada Samara rapporterar att Amani Lolo, en 36-årig trebarnsmamma, har förvandlat sin erfarenhet av att leva utomlands och integreras i Sverige till boken ”Sanningens ögon… Mellan exil och hemland”. Genom skrivandet insåg Lolo att längtan efter Gaza och att bygga ett nytt liv i Sverige kan samexistera, och att hennes ursprung inte hindrar integration och framgång. Boken utforskar de känslor och omvandlingar som människor genomgår när de anpassar sig till ett nytt samhälle, och ställer frågor om hur tillhörighet kvarstår trots avstånd.

Lolo beskriver både positiva och negativa aspekter av exilen och menar att den kan fördjupa förståelsen för ens hemland och ge erfarenheter för att bidra på avstånd. Trots längtan efter Gaza och avståndet från familjen lyckades hon slutföra sin magisterexamen, bilda familj, uppfostra barn och skriva boken, vilket visade att exilen kan vara en framgångsrik resa. Hon har en kandidatexamen i företagsekonomi från Gaza och en magisterexamen i ledning och ekonomi från Uppsala universitet. Trots sin ekonomiska bakgrund ansåg hon att mänskliga erfarenheter och känslor var värda att dokumentera, och valde en självreflekterande stil, övertygad om att likheten i mänskliga erfarenheter gör skrivandet om exil relaterbart.

Boken skrevs delvis under graviditeten med stöd från hennes man och mor. Den trycktes i Egypten och publicerades av ”Bibliomania Publishing and Distribution”. Lolo sålde både e-böcker och fysiska kopior, och blev överraskad av den stora efterfrågan efter att ha marknadsfört den på sociala medier, vilket hon kopplade till ämnets relevans för många läsare. En svensk biblioteksanställd visade intresse för boken, trots att hon inte talade eller läste arabiska, och efter två veckor bekräftades att boken skulle tas in i bibliotekets samling i Uppsala, vilket gladde Lolo då bibliotek sällan tar emot böcker direkt från privatpersoner.

Amani Lolo hoppas att boken i framtiden kommer att översättas till andra språk för att nå en bredare publik som delar frågor om exil, längtan och tillhörighet.