Fredrik Kopsch: Vi Ska Inte Utvisa Dem Som Blivit Svenska

Medverkande: Ivar Arpi (Programledare), Fredrik Kopsch (Gäst)

Introduktion av Fredrik Kopsch och hans bok Utvisad🕓00:00:01 - 00:02:11

Programledaren Ivar Arpi introducerar Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro, som har blivit en profil inom bostads-, arbetsmarknads- och migrationsfrågor. Kopsch är aktuell med boken "Utvisad", som handlar om personer som riskerar utvisning trots att de etablerat sig i Sverige. Samtalet kommer att beröra arbetskraftsinvandring, tonårsutvisningar och statens ansvar gentemot de som rotat sig i landet. Arpi betonar vikten av att lyssna på meningsmotståndares bästa argument.

Fredrik Kopsch: Från akademin till Timbro och politiken🕓00:02:11 - 00:07:24

Fredrik Kopsch berättar om sin bakgrund inom akademin, där han arbetade i över 20 år med fokus på bostadsmarknaden. Han förklarar att pandemin gjorde hans akademiska arbete tråkigt, vilket ledde till ett spontant erbjudande om att bli chefsekonom på Timbro. Kopsch delar också med sig av sina korta och misslyckade försök till partipolitiskt engagemang i Centerpartiet och Moderaterna, där han upplevde en oförmåga att anpassa sig till kollektiva strukturer.

Bakgrund och tillkomst av boken "Utvisad"🕓00:07:24 - 00:10:05

Kopsch beskriver hur han började skriva "Utvisad" förra året, drivet av ett intresse för arbetskraftsinvandring och en viral TikTok-video om en person som riskerade utvisning efter 11 år i Sverige. Han fick många liknande berättelser, vilket ledde till bokidén från hans förläggare. Boken fick en lyckosam timing med den aktuella debatten om tonårs- och bebisutvisningar, som har lett till att lagförändringar verkar vara på gång.

Skiftet i svensk migrationspolitik och behovet av åtskillnad🕓00:10:05 - 00:14:15

Kopsch diskuterar hur Sveriges migrationspolitik gått från generös under Reinfeldt-åren till den nuvarande strikta linjen efter 2015. Han menar att det är viktigt att skilja mellan flyktinginvandring och arbetskraftsinvandring, då motståndet främst gäller det förstnämnda. Han anser att politiken felaktigt har blandat ihop dessa, vilket har drabbat människor som redan etablerat sig i Sverige under gamla regler. Att utvisa mördare och våldtäktsmän är logiskt, men inte de som har blivit svenska medborgare via arbete och integration.

Argument för integrationsamnesti: Långsiktigt boende kontra nya regler🕓00:14:15 - 00:20:20

Kopsch argumenterar för en integrationsamnesti för de som rotat sig i Sverige, i motsats till en striktare politik för nya anländande. Han betonar att människor som har kommit hit och byggt upp sina liv under tidigare regelverk lider en större förlust vid utvisning än de som aldrig hade chansen att komma. Han menar att denna typ av amnesti, riktad mot de som redan arbetat och integrerats, inte skulle fungera som en pull-faktor för framtida migranter, då lagstiftningen förändrats.

Amnestiers konsekvenser och ekonomiska fördelar🕓00:20:20 - 00:25:20

Kopsch reflekterar över tidigare amnestier och menar att system bör granskas när de får stora konsekvenser för många människor. Han försvarar integrationsamnestin med att det drabbar tusentals arbetande människor, vilket gör Sverige fattigare. Att utvisa dessa människor ger ingen opinionsmässig eller ekonomisk uppsida. Han anser att övergångsperioden till en stramare migrationspolitik bör göras så smidig som möjligt för alla inblandade.

Arbetskraftsinvandring och medianlönens påverkan på tillväxt🕓00:25:20 - 00:32:20

Kopsch kritiserar de nya reglerna med en lönetröskel på 80-90% av medianlönen för arbetskraftsinvandring, vilket han menar är för högt. Han använder exemplet med företaget Wool Power som har svårt att rekrytera kompetenta sömmerskor från Ukraina på grund av lönekravet. Han menar att staten skjuter sig själv i foten genom att försvåra för företag att anställa, och att fusk i branschen bör hanteras med myndighetskontroller snarare än med en bred förbudsregel.

Lönekrav, rekrytering och incitament på arbetsmarknaden🕓00:32:20 - 00:41:22

Kopsch argumenterar att högre lönekrav inte effektivt motverkar skenanställningar, och att det är svårt att ersätta låglönejobb med befintlig arbetslöshet i Sverige. Han exemplifierar med bärplockare som ofta kommer från Thailand och inte kan ersättas av svenska arbetslösa utan rätt incitament. Han menar att det svenska bidragssystemet inte premierar att människor med låg utbildningsnivå tar låglönejobb. Han anser att både tillfällig arbetskraftsinvandring och permanent bosättning bör vara möjliga vägar.

Arbetskraftsinvandringens dubbla syften: Tillfälligt arbete vs. integration🕓00:41:22 - 00:45:00

Kopsch diskuterar hur arbetskraftsinvandring bör ha två syften: dels att möjliggöra tillfälligt arbete för högkvalificerade, dels att erbjuda en väg till permanent bosättning för de som vill stanna. Han jämför med svenskar som arbetar utomlands och inte söker medborgarskap, men menar att även de som kommer till Sverige från mindre gynnade länder bör kunna bosätta sig permanent om de arbetar och sköter sig. Han betonar att Sverige har ett intresse av att svensk ekonomi växer genom detta.

Integrationsutmaningar och politiska lösningar🕓00:45:00 - 00:52:00

Kopsch erkänner de svåra integrationsproblem som uppstått efter 2015 års flyktingvåg, drivet av stora volymer och bristande integrationspolitik. Han tror dock att problemen kommer att lösas på sikt, likt tidigare migrantvågor. För att förbättra integrationen föreslår han att fokusera på bostads- och arbetsmarknaden, bland annat genom att avreglera hyresmarknaden och byggregler för att skapa billigare bostäder. Han vill också minska fackföreningarnas makt för att möjliggöra fler enkla jobb.

Integrationsglapp, lönedumpning och politiska misstag🕓00:52:00 - 00:57:00

Kopsch diskuterar det stora kunskapsglappet mellan inrikes- och utrikesfödda i Sverige, vilket gör långsiktig integration svår. Han bemöter argumentet om lönedumpning som en konsekvens av anpassad arbetsmarknad genom att hävda att det inte nödvändigtvis tränger ut inhemsk arbetskraft, utan snarare förändrar roller. Han medger att en stor flyktinginvandring kombinerad med en dålig integrationspolitik har skapat problem, men menar att dessa kan åtgärdas genom att ta bort regleringar på bostads- och arbetsmarknaden.

Höger-vänster-skalan i förändring och Timbros position🕓00:57:00 - 01:03:04

Fredrik Kopsch förklarar varför han inte längre kallar sig höger, trots oförändrade ekonomiska åsikter. Han menar att ordet "höger" numera är starkt kopplat till migrationspolitik, vilket gör att han föredrar "nyliberal". Han diskuterar Timbros position i det nya politiska landskapet, där traditionella högerpartiers ungdomsförbund fortfarande söker sig till dem, men nya konservativa krafter vuxit fram som har en annan syn.

Framtida politiska strider och definitionen av ideologier🕓01:03:04 - 01:10:15

Kopsch resonerar kring det "inbördeskrig" som pågår inom högerblocket och de förändrade ideologiska definitionerna i svensk politik. Han noterar att liberaler blivit en liten grupp, och att Socialdemokraterna nu driver en migrationspolitik som tidigare ansågs vara höger. Han reflekterar över svårigheten att definiera politiska termer som "höger" och "vänster" i en tid då partier intar positioner som tidigare associerades med motståndarsidan.