Historisk representation: 42 riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund i svenska riksdagen

Artikeln, som citerar forskaren Tobias Hübinette, rapporterar att 42 av 349 riksdagsledamöter (12 procent) i den nya svenska riksdagen har utomeuropeisk bakgrund, vilket är en rekordhög siffra jämfört med mindre än 10 procent efter valet 2022. Hübinette beskriver denna ökning som ett ”historiskt genombrott”. Trots detta är deras representation i riksdagen fortfarande lägre än deras andel av Sveriges befolkning, som överstiger 20 procent.

Hübinette framhåller att politiker med utländsk bakgrund under årtionden har mött svårigheter att avancera inom de parlamentariska partierna och att säkra platser på valsedlarna som skulle göra det möjligt för dem att vinna mandat. De 42 ledamöterna inkluderar personer födda utanför Sverige, de som är födda i Sverige med en eller båda föräldrar födda utomlands, individer med blandad bakgrund samt adopterade personer. Den största gruppen, med cirka 20 ledamöter, har bakgrund från Mellanöstern och Nordafrika, följt av Afrika söder om Sahara och Latinamerika med cirka 10 ledamöter vardera.

Representation varierar betydligt mellan partierna, där Miljöpartiet har den högsta andelen (31,8 procent) och Vänsterpartiet ligger nära (30 procent). Däremot har Sverigedemokraterna den lägsta andelen (3,2 procent). Hübinette noterar att Miljöpartiet och Vänsterpartiet överstiger befolkningsandelen, medan Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna ligger betydligt under. Liberalernas representation speglar i stort sett den allmänna befolkningsandelen.

Sveriges situation gällande representationen av individer med utomeuropeisk bakgrund är relativt god jämfört med västländer i allmänhet, och landet sticker ut positivt jämfört med övriga nordiska länder.