Högre tillväxt i Sverige – finansministern: Vi lämnar ett ”dukat bord” till nästa regering

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson har den svenska övergångsregeringen reviderat upp sin prognos för ekonomisk tillväxt under innevarande år till 3 procent, från tidigare 2,5 procent. Hon betonar att den svenska ekonomin är robust, med en ökad benägenhet bland hushåll att spendera och goda prestationer från svenska företag, vilket skiljer Sverige från andra EU-länder. Trots den positiva bilden för innevarande år har prognosen för 2027 justerats ned något till 2,3 procent. Svantesson indikerar att landet är på väg ut ur en lågkonjunktur och förväntar sig att ekonomin når ett jämviktsläge nästa år.

Regeringen ser även tecken på en försiktig återhämtning på arbetsmarknaden, med en förväntad nedgång i arbetslösheten till 7,7 procent år 2027. Inflationsprognoserna ligger kvar på samma nivåer som i augusti, och finansdepartementet konstaterar att inflationen i Sverige fortfarande är låg trots höga energipriser, vilket förklaras av bland annat lägre kärninflation och tillfälliga skattesänkningar. Inflationen förväntas närma sig Riksbankens mål på 2 procent framöver.

Finansministern framhåller dock att prognoserna omges av osäkerhetsfaktorer, däribland den fortsatta konflikten i Mellanöstern som riskerar att hålla energipriserna höga. Andra osäkerheter inkluderar kriget i Ukraina, effekterna av artificiell intelligens på ekonomin samt en potentiell negativ påverkan på den inhemska efterfrågan från högre räntor. Det finansiella utrymmet för reformer under nästa mandatperiod bedöms fortsatt vara 50 miljarder kronor.

Sammanfattningsvis visar de uppdaterade prognoserna på en starkare svensk ekonomi på väg mot balans, men den framtida utvecklingen är beroende av hur globala konflikter och ekonomiska faktorer som räntor och energipriser utvecklas.