Kommunernas och regionernas skulder i Sverige överstiger tusen miljarder kronor för första gången

Enligt en ny rapport från Kommuninvest uppgick den totala skulden till 1 010 miljarder kronor i slutet av 2025, vilket är en ökning med 55 miljarder kronor, eller 5,8 procent, under ett år. Ökningen kom helt från kommunerna, medan regionernas skulder var oförändrade. Rapporten noterar att en del av ökningen, cirka 12 miljarder kronor, beror på att fler leasingavtal registrerats som skulder, men även utan denna effekt steg skulderna med 4,5 procent.

Artikeln beskriver en förändring i kommunernas investeringsfokus, där en större del av medlen nu går till att renovera och ersätta befintlig infrastruktur och anläggningar från 1950-, 60- och 70-talen, snarare än att bygga nytt. Investeringar i vatten, avlopp, vägar och energi utgjorde 42 procent av kommunernas investeringar 2025, jämfört med 28 procent 2019. Skuldökningen är också mer märkbar i små och medelstora kommuner, där skulden per invånare ökade med cirka 10 procent i vissa kommuner nära storstäder, jämfört med mindre än 5 procent i storstäderna.

Trots att kommunernas investeringar i kronor ökade med 17 procent mellan 2019 och 2025, visar rapporten att byggkostnaderna steg med 35 procent under samma period. När kostnadsökningarna beaktas var kommunernas och regionernas reala investeringar 2025 mer än 10 procent lägre jämfört med 2019. Rapporten fann även att skulderna växte snabbare i kommuner med minskande befolkning, men detta förklaras av behovet att underhålla gammal infrastruktur byggd för fler invånare, snarare än befolkningsminskningen i sig.

Kommuninvest förväntar sig att skulderna fortsätter att öka med cirka 5 procent under 2026, till omkring 1 060 miljarder kronor. På längre sikt prognostiseras en årlig tillväxt på mellan 5 och 6,5 procent, vilket skulle innebära att den totala skulden för kommun- och regionsektorn når cirka 1 330 miljarder kronor fram till år 2030.