Mer än 15 000 överklaganden av valresultatet efter onlinekampanjer

Efter årets val har över 15 000 överklaganden mot valresultatet inkommit, en siffra som vida överstiger de cirka 700 överklaganden efter valet 2018 och drygt 400 efter valet 2022. Valprövningsnämnden misstänker att spridda uppmaningar på internetforum kan ha bidragit till denna ökning, även om omfattningen av deras påverkan är oklar. Många av överklagandena saknar tydlig information om det påstådda felet eller var det ska ha inträffat, ibland anges endast ordet ”korrupt” utan ytterligare detaljer, vilket gör utredning omöjlig enligt nämndens chef Svante O. Johansson.

Emma Ricknell, lektor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, som har studerat diskussioner om valmanipulation på internetforum, beskriver volymen av överklaganden som oöverträffad. Hon har inte tidigare sett en sådan digital mobilisering som lett till så många överklaganden. Trots det stora antalet understryker både Ricknell och Johansson att antalet överklaganden i sig inte indikerar brister i valet eller påverkar nämndens beslut. Det viktiga är överklagandenas innehåll, inte deras kvantitet, även om det ökade antalet innebär en större arbetsbörda för nämnden.

Artikeln nämner också pågående förundersökningar om misstänkt otillbörlig påverkan under röstning, med särskilt fokus på misstänkt valfusk kopplat till Vänsterpartiet i Dalarna. En lokalpolitiker, Mohammed Abdulkadir Ali, som fick ett stort antal personröster, har tagit ledigt från riksdagen i väntan på utredningen. Åklagaren har dock inte gripit någon eller delgivit någon misstanke i ärendet.

Sammanfattningsvis är rätten att överklaga valresultat en demokratisk rättighet, men det oöverträffade antalet överklaganden detta år, delvis drivet av onlinekampanjer, betyder inte nödvändigtvis att det finns brister i valet. Istället ökar det främst Valprövningsnämndens arbetsbörda, som betonar att överklagandenas innehåll är avgörande, inte deras kvantitet.