Riksdagens talman: En av Sveriges viktigaste positioner och dess befogenheter

Enligt artikeln är talmannen den högsta valbara positionen i Sverige, efter kungen och före statsministern. Talmannen avstår från att rösta i riksdagen, utom i riksdagsstyrelsen, och deltar inte i utskottsarbete eller debatter för att upprätthålla neutralitet. En ersättare tar talmannens plats i riksdagen under mandatperioden. En central uppgift för talmannen är att leda regeringsbildningen efter val eller när en regering avgår. Detta innebär att talmannen konsulterar partiföreträdare, leder processen och föreslår en statsministerkandidat för riksdagen. En föreslagen statsminister behöver inte få en majoritet av rösterna för sig, men får inte ha en majoritet emot sig (minst 175 nej-röster av 349). Talmannen kan lägga fram högst fyra förslag; om alla avvisas måste extraval hållas inom tre månader, såvida inte ordinarie val redan är planerat inom den perioden.

Utöver regeringsbildningen leder talmannen riksdagens arbete, presiderar över dess sammanträden och deltar i planeringen av arbetet i samråd med partierna. Talmannen leder även riksdagsstyrelsen och representerar Sveriges riksdag vid officiella tillfällen både nationellt och internationellt. Under sin mandatperiod måste talmannen agera opartiskt och kan inte avsättas av riksdagen. Sedan enkammarriksdagen infördes 1971 har nio personer innehaft posten som talman, med Andreas Norlén som den nionde sedan 2018.

Riksdagen sammanträder för närvarande för att välja en ny talman och tre vice talmän för den kommande mandatperioden, med Andreas Norlén och Johanna Haraldsson som de främsta kandidaterna.