Ska man betala dricks på svenska restauranger? En undersökning avslöjar en känsla av press.

Enligt en ny undersökning från Ica Banken betalar hälften av svenskarna mindre i dricks än tidigare till följd av ökade restaurangpriser. Trots detta känner många sig pressade att dricksa för att undvika att uppfattas som snåla, ett beteende som är mer utbrett bland äldre åldersgrupper. Artikeln förklarar att dricks i Sverige är en frivillig gest för god service, och att serviceavgifter redan ingår i notan, till skillnad från länder som USA där dricks utgör en viktig del av personalens inkomst. Magnus Hjelmér, expert i privatekonomi, påpekar att betalterminaler i många andra länder, som Italien och Frankrike, inte automatiskt föreslår dricksbelopp. Han beskriver de förinställda dricksalternativen på svenska betalterminaler som en form av beteendestyrning. Hjelmér råder konsumenter att ignorera dessa förslag och endast dricksa om de är nöjda med maten och servicen, inte på grund av förväntningar. Han föreslår också att man kommer överens om ett belopp med sitt sällskap innan notan kommer, och att 5-10 procent av notans värde kan vara en lämplig riktlinje för dricks vid bordsservering.

Sammanfattningsvis bör dricks i Sverige vara ett medvetet val baserat på nöjdhet med service och mat, snarare än ett svar på social press eller förinställda alternativ på betalterminaler. En riktlinje på 5-10 procent kan användas för bordsservering, medan dricks sällan förväntas vid lunch, bufféer eller direktbetalning vid disk.