Svensk kommun testar unikt system för drönarskydd

Antalet rapporterade drönarincidenter i Sverige har nästan fyrdubblats sedan 2020, ofta kopplade till otillåten flygning i förbjudna områden eller nära bemannade flygplan. Samtidigt varnar Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) för att enkla drönare kan användas för hybridhot, som obehörig kartläggning av viktiga hamnar, flygplatser och elnät, med låg risk för upptäckt. I Sundsvall testas ett system baserat på strategiskt placerade sensorer som kan bestämma drönarens position, höjd, hastighet och bana. Systemet kan även, via datautbyte mellan drönaren och dess operatör, lokalisera och följa operatörens rörelser på marken. Sensorernas räckvidd är cirka fem kilometer på marknivå och kan nå tiotals kilometer på höjd. Projektledaren Lars-Olof Persson från det kommunala bolaget Servanet beskriver systemet som unikt, då ingen annan svensk kommun hittills byggt ett sådant koordinerat övervakningssystem för låghöjdsflyg. Signalerna överförs via kommunens fibernät till lokala servrar, utan att passera det allmänna internet. När en drönare flyger in i en fördefinierad skyddszon får berörda personer omedelbara varningar på sina telefoner och kan följa drönarens rörelser på en digital karta samt se tidigare rörelser. Projektet kommer efter flera incidenter i Sundsvall, inklusive ett fall förra året där en drönaroperatör som flög in i flygplatsområdet och hindrade landningar kunde lokaliseras och gripas av polisen. Drönare har också upptäckts vid flera tillfällen när de lyft från utländska fartyg och flugit över förbjudna områden, samt upprepade gånger runt en ny byggarbetsplats för en kommunikationscentral för räddningstjänsten. Civila aktörer får inte störa eller skjuta ner drönare, varför systemet förlitar sig på snabb upptäckt, datainsamling och rapportering till behöriga myndigheter. Lars Sigertun, flygchef på Svensk Luftambulans, framhåller att det ökande antalet drönare utgör en risk för ambulanshelikoptrar som ibland rör sig snabbt på låga höjder. Han förklarar att flera incidenter redan har inträffat, men piloter har kunnat upptäcka och undvika drönarna i tid, och varnar för en verklig risk för olyckor om en drönare snabbt kommer in i en helikopters bana.

Sundsvallsprojektet, som delvis finansieras av staten, syftar till att utveckla en modell som senare kan överföras till andra kommuner, särskilt de cirka 190 kommuner som har egna fibernät. Generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Mikael Frisell, menar att Sverige "inte är där det borde vara" med tanke på den internationella utvecklingen och betonar behovet av ökade investeringar i skydd av sektorer som transport, energi och kommunikation.