Sveriges judar mellan chocken efter den 7 oktober och splittringen kring relationen till Israel

Enligt artikeln, som bygger på en rapport från Dagens ETC, har händelserna den 7 oktober lämnat många judar i Sverige djupt påverkade, med vissa som har personliga kopplingar till attacken. Detta har lett till en upplevd ökning av antisemitismen i Sverige, där judiska individer känner sig mindre säkra och i allt högre grad hålls ansvariga för Israels agerande, vilket väcker oro för att öppet uttrycka sin judiska identitet. En rapport från Judiska Ungdomsförbundet från 2025 visar att nio av tio judiska studenter och anställda upplever att deras känsla av trygghet på lärosäten har minskat efter den 7 oktober. Säkerhetshoten mot judar har också ökat, med varningar från Säpo om Iran-stödda aktörer.

Internt upplever Judiska församlingen i Stockholm, den största i Sverige, betydande oenigheter. Dessa inkluderar dispyter om församlingens inriktning, där vissa medlemmar, som Lena Posner Korosi från det liberala partiet ”Judisk Enhet”, argumenterar för ett bredare fokus bortom religiösa aktiviteter, medan vice ordförande Aaron Verständig hävdar att kulturella och sociala aktiviteter fortfarande prioriteras. En central stridspunkt är församlingens stadgebestämmelse om en ”koppling till staten Israel”, en klausul som funnits sedan 1948. Mattias Schein, en församlingsmedlem, föreslog att den skulle tas bort på grund av att medlemmar kände sig alienerade av kriget i Gaza, som flera människorättsorganisationer och Dagens ETC (sedan augusti 2025) beskriver som ”folkmord”. Förslaget avslogs dock. Församlingen förtydligar att denna koppling inte är politisk lojalitet utan ett band till Israels mångfacetterade befolkning och att avvikande åsikter är välkomna.

Trots detta har vissa medlemmar, som konstkritikern Polina Sokolov och en tidigare medlem kallad ”Johan”, lämnat församlingen. De anger att medlemskap är omöjligt med tanke på församlingens hållning och den upplevda bristen på agerande mot kriget i Gaza. Johan kritiserar församlingen för att inte fördöma vad han kallar ”folkmord” och för att bjuda in den israeliska ambassadören till Förintelsens minneshögtider. Posner Korosi å sin sida avvisar krav på att ta politisk ställning till Israel och ifrågasätter benämningen ”folkmord”, och betonar dess juridiska definition och vikten av uppsåt.

Artikeln avslutar med att konstatera att trots de starka känslorna och de djupa meningsskiljaktigheterna, särskilt med tanke på att vissa medlemmar förlorade anhöriga den 7 oktober, ser företrädare som Mattias Schein och Aaron Verständig möjligheten att hantera dessa konflikter demokratiskt som en ”mycket judisk” egenskap. De framhåller att församlingen rymmer en mångfald av åsikter om Israel, även om vissa medlemmar kan uppleva svårigheter att uttrycka kritik. Händelserna i Israel och Palestina påverkar judar i Sverige starkt, trots att de inte har någon direkt makt över dem.